Jag har sparat alla mina gamla lunarinlägg, okej nästan då, från 2003 iaf. Jag skrev så fritt, omg. Inga hämningar, inget privatliv, skämdes liksom inte. Skriver som en mes nu.

Läste om när jag hade min häst Lars, vilka underbara tider.. Snacka om att han var mitt allt. Läste om när jag hängde med Nettan i princip hela tiden, Elin också. Waldorftiden under gymnasiet och alla amazing times där med min rebelliska klass.. Alla gånger på Honky Tonk, Uppsalas raggarklubb.. Tider med stallgänget, Madde, Karro, Stina, Emma, Lisa, Carro.. Alla ragg, pojkvänner.. När jag lyssnade på "trance" som Ian Van Dahl, och gick runt med min cd-spelare och brände cd-skivor som hette "absolut hembränt". Haha, så kul att läsa.

Skrattade mycket åt klassminnen, t ex en gång när det var en annan skola på besök i våran klass, blev det klassfajt. En tjej från andra klassen gick förbi mig och sa "hora". Jag - "hej hej". Alla i min klass blev upprörda och skitförbannade och jag fattade noll.. trodde hon sa hej ju. Mitt citat blev "jag trodde hon sa hej men hon sa hora". Jag är mig lik, gillar att se det bra i folk fortfarande ;D Jag var glad också, jag var värsta happypill när jag väl var happy, och det var ofta.. Är inte lika glad längre efter jag sålde Lars faktiskt, även om det var ett tag sen.. Visst, kanske beror på att jag har blivit vuxen, och med det kommer de inbillade problemen, men jag kommer ihåg att jag blev mer pessemist efter honom iaf. Han gjorde min dag, han var alltid skitglad och positiv och eftersom jag var med honom så ofta så blev jag som jag umgicks :D

Gudrun o Lars, sommaren 2003